Del 4: Varför behöver kroppen vila för att bli starkare?
Det finns något ganska motsägelsefullt med träning. Vi går till gymmet för att bli starkare, snabbare och mer uthålliga. Vi lyfter vikter, pressar oss genom jobbiga intervaller och utmanar kroppen på sätt som ibland får oss att undra varför vi egentligen tycker att det här är så roligt. Och när vi väl är klara med passet, svettiga och nöjda, är det lätt att tänka att det är just där och då som vi har blivit lite starkare. Att varje repetition, varje lyft och varje minut av ansträngning direkt har gjort oss till en bättre version av den vi var när vi klev in genom dörren.
Men det är faktiskt inte riktigt så det fungerar.
För även om det är under träningen vi ger kroppen en anledning att förändras, är det till stor del mellan träningspassen som den får möjlighet att genomföra de förändringarna. Och det innebär att något som ibland kan kännas som motsatsen till att utvecklas, nämligen att vila, i själva verket är en helt avgörande del av processen.
Det här är den fjärde och sista delen i vår bloggserie om vad som egentligen händer i kroppen när vi tränar. Under de senaste veckorna har vi pratat om varför vi blir starkare, varför vi blir så jäkla andfådda och varför vi ibland vaknar upp med en träningsvärk som får oss att ifrågasätta gårdagens beslut. Vi har tittat på hur kroppen reagerar på belastning, hur den lär sig att hantera det vi utsätter den för och varför utveckling inte alltid går att mäta i hur jobbigt ett träningspass känns. Men för att verkligen förstå hur träning fungerar behöver vi också prata om det som händer när vi inte tränar.
För tänk dig att du genomför ett riktigt bra styrkepass. Du kanske lyfter lite tyngre än förra veckan, gör någon extra repetition eller känner att tekniken börjar sitta på ett sätt som den inte riktigt har gjort tidigare. Under passet arbetar musklerna hårt, energiresurser används och kroppen utsätts för en belastning som tillfälligt kan göra att din prestationsförmåga sjunker. Det är helt naturligt. Du har trots allt precis bett kroppen att göra något krävande.
Men när passet är över börjar ett minst lika viktigt arbete.
Kroppen behöver återställa energiförråd, hantera den belastning som vävnaderna har utsatts för och genomföra de anpassningar som träningen har stimulerat. Musklernas uppbyggnad och nedbrytning pågår hela tiden, men efter styrketräning kan de processer som bidrar till att bygga upp muskelprotein öka. Samtidigt sker anpassningar i nervsystemet, och efter konditionsträning kan kroppen gradvis förbättra sin förmåga att producera och använda energi. Allt det här är delar av ett större samspel där träningen fungerar som en signal och återhämtningen ger kroppen förutsättningar att svara på den.
Det är därför vi brukar säga att träningen bryter ner och vilan bygger upp. Det är förstås en förenkling, eftersom kroppen både bygger upp och bryter ner vävnad hela tiden, men den fångar ändå något viktigt. Du kan inte förvänta dig att kroppen ska fortsätta anpassa sig till allt större belastningar om du aldrig ger den tillräckliga möjligheter att återhämta sig.
Och här tror jag att många av oss behöver tänka om lite.
För vi lever i en tid där det ofta uppmuntras att göra mer. Träna hårdare, träna oftare, ta fler steg, prestera bättre och helst hinna med allt annat i livet samtidigt. Det är lätt att börja se vilodagar som något man måste förtjäna, eller som dagar då man egentligen borde ha gjort något mer produktivt. Kanske känner du igen tanken att ett missat träningspass behöver kompenseras, eller att du får lite dåligt samvete när du väljer en lugn kväll hemma istället för att åka till gymmet.
Men kroppen bryr sig faktiskt ganska lite om hur ambitiös du är på pappret. Den bryr sig om den totala belastningen den utsätts för och vilka möjligheter den har att hantera den.
Och den totala belastningen består av betydligt mer än det som händer inne på gymmet.
En stressig arbetsvecka, några nätter med dålig sömn, småbarn som vaknar, ett fullspäckat schema eller en period då livet helt enkelt kräver lite extra av dig påverkar också kroppens återhämtning. Det betyder inte att du måste sluta träna så fort livet blir intensivt, men det kan innebära att du behöver anpassa hur du tränar. För ett pass som känns alldeles lagom under en vecka då du sover bra och har gott om energi kan upplevas betydligt tuffare under en vecka då du knappt har hunnit sätta dig ner.
Det är också därför vi som coacher ibland kommer att uppmuntra dig att ta det lite lugnare, trots att du kanske hade tänkt ge allt. Inte för att vi tror att du är oförmögen att pressa dig, utan för att vi vill att träningen ska fungera över tid. Att kunna anpassa belastningen efter dagsformen är inte ett tecken på svaghet eller bristande disciplin. Det är en färdighet som ofta gör det lättare att fortsätta utvecklas.
Men hur vet man egentligen om man återhämtar sig tillräckligt?
Det finns inget enkelt svar som passar alla, eftersom återhämtningsbehovet påverkas av hur du tränar, hur van kroppen är vid belastningen och hur resten av livet ser ut. Men kroppen brukar ge oss en del ledtrådar. Kanske märker du att vikter som normalt känns ganska lätta plötsligt upplevs ovanligt tunga, att du har svårt att hitta energin under passen eller att tröttheten inte riktigt försvinner mellan träningsdagarna. Ibland påverkas sömnen, humöret eller lusten att träna. En enstaka dålig dag behöver inte betyda särskilt mycket, men om flera sådana signaler håller i sig kan det vara klokt att se över helheten.
Och här vill jag verkligen lyfta något som jag tycker är viktigt. Återhämtning handlar inte bara om att ligga på soffan och göra ingenting.
Sömnen är en central del, eftersom den påverkar en mängd processer som har betydelse för både fysisk och mental återhämtning. Maten spelar också roll, eftersom kroppen behöver tillräckligt med energi och näringsämnen för att kunna reparera, bygga upp och fungera som den ska. Men återhämtning kan också handla om att ta en promenad, röra på sig i lugnare tempo, umgås med människor man tycker om eller helt enkelt ge sig själv lite utrymme i en vardag som annars går i hundraåttio.
Och ibland är det faktiskt precis det där sista som är svårast.
För det är en sak att förstå att återhämtning är viktigt, och en helt annan att tillåta sig själv att prioritera den. Särskilt om man är en person som tycker om att träna, har höga ambitioner eller lätt känner att man borde göra lite mer. Då kan en vilodag nästan kännas som ett steg bakåt, trots att den i själva verket kan vara precis det som behövs för att kunna ta nästa steg framåt.
Men det finns en annan sida av det här som jag också vill lyfta, för vi ska inte göra återhämtning till ännu ett område där vi känner att vi måste prestera perfekt.
Du behöver inte sova exakt åtta timmar varje natt, äta perfekt eller ha ett optimalt återhämtningsschema för att få resultat av din träning. Livet fungerar sällan så, och särskilt inte under perioder när arbete, familj och andra åtaganden tar mycket plats. Kroppen är dessutom väldigt anpassningsbar och klarar av att hantera variation. Det viktiga är inte att varje dygn ser likadant ut, utan att du över tid hittar en rimlig balans mellan belastning och återhämtning.
Och kanske är det just det som är den stora lärdomen i den här serien.
För när vi började prata om varför vi blir starkare konstaterade vi att kroppen behöver utmanas för att utvecklas. När vi pratade om varför vi blir andfådda såg vi hur hjärtat, lungorna och musklerna gradvis blir bättre på att möta de krav vi ställer på dem. Förra veckan slog vi hål på myten om att träningsvärk skulle vara ett mått på hur bra vi har tränat. Och nu har vi kommit fram till den sista pusselbiten: att kroppen behöver få möjlighet att anpassa sig till allt det där arbetet.
Det är samspelet mellan belastning och återhämtning som gör träningen så värdefull.
Inte att vi alltid tränar maximalt. Inte att vi aldrig missar ett pass. Och definitivt inte att vi lyckas pressa in så mycket träning som möjligt i en redan full kalender.
Utan att vi hittar ett sätt att träna som kroppen kan fortsätta svara positivt på, vecka efter vecka, månad efter månad och förhoppningsvis år efter år.
Jag brukar tänka att det egentligen är ganska fint hur kroppen fungerar. Den kräver inte att vi ska vara perfekta, men den behöver att vi ger den rätt förutsättningar. Den behöver bli utmanad, men också få tid att återhämta sig. Den behöver rörelse, men också vila. Och den behöver framför allt att vi slutar se de här sakerna som motsatser.
För vila är inte frånvaron av träningens resultat. Den är en del av det som gör resultaten möjliga.
Så nästa gång du väljer att ta en vilodag, sova en timme extra eller anpassa ett träningspass för att kroppen känns lite sliten, vill jag att du kommer ihåg en sak.
Du har inte slutat arbeta mot dina mål bara för att du för en stund har slutat träna.
Du ger kroppen möjlighet att fortsätta arbetet.
Och med det avslutar vi vår serie om vad som egentligen händer i kroppen när vi tränar. Fyra veckor, fyra frågor och förhoppningsvis lite mer förståelse för allt det fantastiska som sker i kroppen, både under och mellan våra träningspass.
För ju bättre vi förstår varför vi tränar, hur kroppen reagerar och vad den behöver för att utvecklas, desto lättare blir det också att fatta kloka beslut kring vår egen träning.
Och i slutändan är det kanske just det vi vill uppnå.
Inte bara att bli starkare för nästa träningspass, utan att bygga en kropp som håller för livet.
www.crossfit162west.com